Vad ska kunden använda WiFi till?

Vi använder alla WiFi för olika ändamål och därmed är definitionen av ”bra WiFi” extremt subjektiv. Jag vill exempelvis kunna använda WiFi för att gejma, streama serier och filmer i åtminstone full HD och lyssna på musik. För mig går därmed lägsta gränsen för bra WiFi-hastighet någonstans runt 70 Mb/s.

Min mor använder WiFi för att hitta recept på nätet, kolla mejlen och hålla ett öga på Facebook. Hon skulle klara sig på en uppkoppling på 15 Mb/s utan problem. Därmed är det första vi gör när vi kommer till kunden att fråga vad de använder WiFi till och vad de upplever för problem i dagsläget. Det är ingen poäng att sälja på Gertrud, 78 år, en uppkoppling på 1 Gb/s och Asus Lyra med dedikerat backhaul-band om hon vill använda WiFi för att mejla medlemmarna i sin bridgeförening.

Vad har kunden för uppkopplingsmetod?

Har kunden Fiber, ADSL eller en 4G-uppkoppling? Följande kännetecknar respektive uppkopplingsmetod.

Fiberanslutning: En mediakonverterare sitter på väggen.

ADSL: Routern är kopplad till ett telefonjack. Om kunden använder en gammal router kan det även finnas ett separat modem (de finns inbyggda i moderna routrar) som i sin tur är kopplat till routern.

4G: Kunden har en router som inte är inkopplad till någon annan dosa. Routern har ett simkort som antingen är direkt insatt i routern eller i ett USB-modem som i sin tur sitter i routern.

Vad har kunden för ned- och uppladdningshastighet?

Koppla en nätverkskabel direkt till kundens mediakonverterare och kör ett speedtest såsom bredbandskollen för att se vad kunden får för nedladdningshastighet från sin ISP. Är den mycket lägre än vad de betalar för bör det första steget vara att kontakta deras ISP. Om du anslutit till en router istället mediakonverteraren för speedtestet och inte får ut mer än 95 Mb/s trots att kunden betalar för mer bör du kontrollera att routerns portar inte är begränsade till 100 Mb/s.

Vad har kunden för boyta?

Den totala arean av området som ska täckas av WiFi är den främsta faktorn att ha i åtanke när man optimerar WiFi.

Det finns en tumregel som säger att om man använder 5 GHz-bandet kan man räkna med att behålla en femtedel eller mer av den ursprungliga internethastigheten på 60 kvadratmeter. Detta innebär att räckviddsförlängare såsom accesspunkter ofta behöver användas för att ge önskvärt resultat, och sällan räcker det med en.

Om kunden exempelvis har en boyta på 120 kvadratmeter och en nedladdningshastighet på 100 Mb/s tänker man kanske att det därför räcker med en router och en accesspunkt. Hade kunden bott i ideala huset med nätverksuttag i varje rum hade detta fungerat, men sällan är det så att routern och accesspunkten kan stå på den optimala platsen i hemmet. Oftast finner man routern i hallen en halv meter från mediakonverteraren, och långt ifrån alla kunder har nätverksuttag i alla rum. Därmed kanske routern som kan täcka en area på 60 kvadratmeter endast täcker 30 kvadratmeter då en stor del av dess verkansradie går till spillo.

Vad har kunden för router?

Efter du undersökt kundens boyta är det dags att titta på routern. Googla på modellnamnet som oftast finns på baksidan för att se vad den har för specs. Kolla efter följande saker:

Har den stöd för Wireless AC?

Om routern inte har stöd för AC innebär det att den inte kan sända höghastighetsdataströmmar via 5 GHz-bandet. Om så är fallet bör routern definitivt bytas ut såvida kunden inte använder ADSL.

Vilken AC-klass har den?

AC-routrars förpackning har vanligtvis en beteckning såsom hittepå-link AC1200 eller liknande.
Siffran som efterföljer AC anger den maximala teoretiska hastigheten i Mb/s som routern har stöd för. Observera att den summan fördelas över dataströmmar på både 2,4 och 5 GHz-banden.

En dataström har på 2,4 GHz-bandet en maximal hastighet på 150 Mb/s och 433 Mb/s på 5 GHz-bandet.  I det ovannämnda exemplet har då hittepå-link AC1200 stöd för två dataströmmar via 5 GHz-bandet (433 Mb/s * 2) samt två dataströmmar via 2,4 GHz-bandet (150 Mb/s * 2) vilket avrundas till 1200 Mb/s. Om en router har stöd för 433 Mb/s på en dataström; hur är det ens möjligt att folk har dåligt WiFi hemma? Detta beror på en rad faktorer, men den främsta är kanalsparläget.

I tätorter halveras hastigheterna på dataströmmarna för att inte grannars trådlösa nätverk ska överlappa varandra. Den verkliga hastigheten på en dataström på 5 GHz-bandet blir då 216,5 Mb/s. De flesta apparaterna i våra hem har också bara stöd för en eller två dataströmmar. Så om en kund betalar för ett bredband på 250 Mb/s, får ut 216,5 på en dataström och man tillämpar 60-kvadratmeterstumregeln blir den lägsta hastigheten 43,3 Mb/s. Har ens enhet stöd för två dataströmmar blir den 86,6 Mb/s. Väldigt få apparater har stöd för tre dataströmmar, och därmed blir routrar och accesspunkter med en AC-klass som är högre än 1200 oftast överflödiga förutom i två fall: Om routern och enheterna anslutna till den har stöd för Mu-Mimo eller om man köper ett externt nätverkskort med stöd för tre dataströmmar.

Har den stöd för MU-MIMO?

Så om våra enheter ändå bara har stöd för max två dataströmmar, vad är det då för poäng med att använda en AC1750-router som har stöd för tre dataströmmar (1300 Mb/s) på 5 GHz och tre dataströmmar på 2,4 GHz (450 Mb/s)? Vissa routrar har stöd för Multiple User Multiple Input Multiple Output (MU-MIMO) vilket innebär att de skickar flera dataströmmar samtidigt vilket blir väldigt praktiskt när flera personer slåss om att få använda WiFi.

Ponera att man har en telefon med en antenn som kan ta emot en dataström samt en stationär dator som kan ta emot två. Om routern kan skicka tre dataströmmar och dessutom har stöd för MU-MIMO kan den skicka dataströmmarna till både den stationära datorn och surfplattan samtidigt. Detta förutsätter däremot att både datorn och surfplattan har stöd för MU-MIMO; för att MU-MIMO ska fungera krävs det att alla enheter på nätverket har stöd för den funktionen.

I skrivande stund är MU-MIMO fortfarande relativt sällsynt på de flesta nätverksanslutna enheterna så för att kunna använda det bör man införskaffa två saker: Ett externt nätverkskort (USB) och en tri-band-router så att man kan sätta upp ett eget nätverk för MU-MIMO-apparater.

En router med AC1750 eller högre är därmed bra att föreslå när man konsulterar antingen ett företag eller ett familjehem där en av medlemmarna använder mycket mer av bredbandet än de andra och inte har möjlighet att använda en LAN-kabel.

Är den befintliga utrustningen optimalt placerad?

I många lägenheter sitter routern i ett mediaskåp bredvid mediakonverteraren. Detta är långt ifrån den optimalaste platsen för den men då många – som tidigare nämnt – saknar nätverksuttag i andra delar av hemmet blir det svårt att placera om routern. Bra positionering av routern är däremot en av de viktigaste nycklarna till att få bra WiFi-täckning hemma, så här kommer ett tips som kan vara användbart om man inte vill dra en kabel: Homeplugs.

För att slippa ha en 25 meters nätverkskabel dragen genom hemmet kan man använda sig av homeplugs med varierande resultat. Homeplugs skickar nätverkssignalen över elnätet istället för via en kabel vilket gör dem beroende av två saker: Tjockleken och slitaget på elledningarna samt hemmets elfaser.

Desto svagare elledningar, desto större kommer bortfallet av nätverkssignalen att bli. Om man kopplar homeplugs till olika faser kommer dessutom signalen behöva skickas genom elcentralen vilket kan ge en dipp i hastighet på mellan 30 till 70 procent.

På grund av den stora osäkerheten kring homeplugs resultat kan man inte göra mer än att prova sig fram. Rekommenderar man en sådan lösning till kunden är det viktigt att förklara principen bakom homeplugs och varför det inte går att förutspå resultatet. Många återförsäljare erbjuder möjligheten att lämna tillbaka nätverksprodukter om de inte lever upp till förväntan förutsatt att förpackningen är intakt och kvitto finns kvar – Fråga alltid butikspersonalen om detta i kassan.

Använder kunden repeatrar?

När våra kunder bestämmer sig för att göra något åt WiFi-täckningen är det första de gör inte att kontakta oss – Tyvärr. De går in till en återförsäljare av hemelektronik och säger ”Jag vill ha en sån där WiFi-förstärkare” och får med sig hem en repeater.

För det första är repeatrar inte WiFi-förstärkare utan WiFi-förlängare. Hastigheten på signalen som repeatern tar emot kommer inte att bli högre när den skickas ut på nytt – Vanligtvis blir den faktiskt cirka 30 procent lägre. Repeatrar ska undvikas i största möjliga mån, och om man absolut måste använda en repeater bör man se till att den har ett eget SSID. Ger man den samma SSID som routern kommer man inte kunna styra huruvida man är ansluten till routern eller repeatern vilket ger upphov till besvär.

Många tänker att det är skönt att slippa välja mellan olika nätverk när man går från övervåningen till nedervåningen, men problemet är att våra enheter oftast väljer att ansluta till enheten med starkast signalstyrka istället för högsta hastighet. Om man insisterar på att köra allting helt trådlöst och vill undvika att dra kabel eller använda homeplugs får man då skaffa ett mesh-nätverket.

Använder kunden accesspunkter?

Om kunden använder accesspunkter men ändå upplever att WiFi är för långsamt får man upprepa samma process som för routern – D.v.s. kontrollera position, nedladdningshastighet och att inte accesspunkten är inkopplad i en 100 Mb-port på routern. Om accesspunkten fungerar som den ska bör man se över möjligheten att utöka systemet med fler.

Accesspunkter och repeatrar – När ska de användas?

Accesspunkter

Till skillnad från repeatrar kan man i vissa fall välja samma SSID för accesspunkten som för routern så att allting fungerar som ett enda sömlöst nätverk förutsatt att den har stöd för roaming.

Det finns olika standarder för roaming och för att det ska fungera smärtfritt bör man kolla så att accesspunkten har stöd för 802.11r eller helst 802.11v. Om inte är det bättre att välja olika SSID:n såsom ”Router nedervåning 5 GHz” och ”Accesspunkt övervåning 5 GHz” så får kunden manuellt skifta mellan dem.

Accesspunkter är alltid en bra idé att använda. Om man bara behöver en accesspunkt finns det många prisvärda alternativ runt 1000 kr – Ett stabilt val är att köra på en med AC1200.
Skulle man däremot behöva fler än en accesspunkt bör man se över möjligheterna att införskaffa ett mesh-nätverk.

Mesh-nätverk

Ett mesh-nätverk som TP-link Deco M5 kostar cirka 2800 kr och inkluderar tre noder varav två kan användas som accesspunkter eller repeatrar medan den tredje får ersätta den gamla routern. Att istället köpa två stycken underlägsna accesspunkter utan mesh för cirka 2200 kr kan beskrivas som ”dumsnålt”. Våra krav på WiFi-hastighet ökar konstant i samband med utvecklingen och då är det skönt att vara framtidssäkrad.

En av mesh-nätverkens största fördelar är att endast den som agerar som router behöver ha en trådbunden anslutning medan de övriga noderna kan anslutas trådlöst som repeatrar. Till skillnad från vanliga, ”dumma” repeatrar lider inte mesh-noder av samma nackdelar.

Mesh fungerar på det viset att alla noder kommunicerar mellan varandra, antingen genom 2,4 eller 5 GHz-banden eller över ett dedikerat backhaul-band.
En router med dedikerat backhaul-band sköter kommunikationen mellan noderna via ett helt separat frekvensband vilket innebär att kommunikationen inte hämmar bredbandshastigheten.

Eftersom att de ständigt kommunicerar mellan varandra vet noderna alltid vilken väg som är den bästa för att sända datatrafiken, och man behöver inte heller välja mellan 2,4 och 5 GHz – Mesh-noderna ser till att du alltid använder det frekvensbandet som ger dig högst hastighet vid en given position.

För mer fördjupad information om hur mesh fungerar rekommenderar jag att läsa Karl Emil Nikkas inlägg på Fixarbloggen: https://hemfixarna.se/2018/01/28/mesh-den-nya-wifi-tekniken-ger-tackning-overallt/

Nätverkslösningar i olika prisklasser

Innan jag listar några nätverkslösningar vill jag påpeka att jag nu utgår från mina egna erfarenheter som tidigare säljare av hemelektronik och nätverksprodukter, och därmed bör detta betraktas som inspiration och inte som facit. Angående olika märken för nätverksprodukter är min personliga favorit TP-link som håller en rimlig prisklass och god kvalitet men här är smaken som baken.
Här kommer dock det bästa rådet jag har för att välja bra produkter: Undvik alltid D-link.

Om kundens boyta är mindre än 60 kvadratmeter

En dualband-router med AC1200 duger i de flesta fallen, förutsatt att väggarna inte är gjorda i betong. Om kunden redan har en sådan men upplever att 5 GHz-bandet har dålig täckning kan man positionera om den så att den står närmre de enheter som faktiskt har behov av 5 GHz-bandet och köra 2,4 GHz för de andra, mindre krävande enheterna.

Förslag på produkter:

Accesspunkt, TP-link Omada EAP225 Roaming-accesspunkt AC1200, c:a 800 kr
Mycket bra att ha för snittanvändaren när det finns tjocka betongväggar i lägenheten. Stöd för roaming. Mer prisvärt att köpa en sådan och behålla den gamla routern än att köpa en sprillans ny router men förutsätter att den kan få en trådbunden anslutning antingen via nätverkskabel eller homeplugs.

Homeplug, TP-link Homeplug AV2 1 Gb/s 2-pack, c:a 600 kr
Alternativt tillbehör för att kunna placera om routern eller koppla in en accesspunkt när det inte finns nätverksuttag i hemmet. Med hjälp av dessa kan kundens ursprungliga router ofta behållas.

Router, TP-link Archer C9 AC1750, c:a 1100 kr
Måste man köpa en ny router är detta ett stabilt val för de flesta. Lite overkill med AC1750 men det är en prisvärd och populär router.

Om kundens boyta är större än 60 kvadratmeter och mindre än 180

I större boenden räcker väldigt sällan en enda router till och därför måste man oftast köpa räckviddsförlängare.

2 st Accesspunkter, TP-link Omada EAP225 Roaming-accesspunkt AC1200, c:a 800 kr/st
Bra om kunden vill ha en prisvärd lösning och har nätverksuttag i hemmet. Om kunden måste köpa till Homeplugs för att få det att fungera är det mer prisvärt att köpa en mesh-lösning.

Mesh-nätverk, TP-link Deco M5 AC1300 3-pack, c:a 2800 kr
En av de populäraste och mest prisvärda mesh-lösningarna. Dessa kan köras helt trådlöst men har inget dedikerat backhaul-band vilket gör att de kan bli otillräckliga i boenden större än cirka 180 kvadratmeter om de inte körs med kabel.

Om kundens boyta är större än 180 kvadratmeter

För kunder som vill täcka boytor på mer än 180 kvadratmeter med WiFi är mesh-system nästan alltid den mest prisvärda lösningen.

TP-link Deco M9 Plus Mesh-system AC2200 3 pack, c:a 4000 kr
Ett av TP-links kraftigaste system, mesh-nätverk med dedikerat backhaul-band ger i teorin dubbelt så hög hastighet som M5:an. Stödjer även hemautomation över WiFi och Zigbee om man gillar sånt.

Asus Lyra Mesh-system AC2200 3 pack, c:a 4000 kr
Enormt populärt mesh-system från Asus som motsvarar TP-links Deco M9. Inget stöd för hemautomation men det är sällan som folk behöver den funktionen. En praktisk sak med detta system är att noderna kan väggmonteras till skillnad från TP-links vilket underlättar placeringen.

3-4 st Accesspunkter, TP-Link Omada EAP225 Roaming-accesspunkt
Om kunden insisterar på en billigare lösning än ett mesh-nätverk och har nätverksuttag är detta ett alternativ. Måste man köpa till homeplugs kommer man ändå upp i samma prisklass som ett mesh-nätverk med backhaul-band och då är det lika bra att köra på det.

Homeplug, TP-link Homeplug AV2 1 Gb/s 2-pack, c:a 600 kr
Komplement till respektive mesh-nätverk för potentiellt ännu högre hastigheter när kunden inte har nätverksuttag i hemmet.