/ Fixarbloggen / Fixarbloggen / Dränera gräsmatta – så gör du

Dränera gräsmatta – så gör du

Dränering av gräsmattan är viktigt för att hålla din tomt och hus fri från fuktskador. Om vattnet inte rinner bort ordentligt kan det skapa pölar och fuktskador, vilket kan påverka både byggnader och växtlighet. Det finns olika metoder att dränera på, och det gäller att välja rätt teknik för att få ett hållbart resultat och undvika framtida problem.

Därför uppstår problemet

Problem med pölar på gräsmattan uppstår när marken är mättad med vatten och inte kan ta upp mer. Detta beror ofta på dålig dränering i marken, som kan vara orsakad av lerjord, dåligt lutande mark eller otillräcklig markventilation. När vattnet stannar kvar för länge kan det orsaka skador på både gräsmattan och byggnader, vilket kan bli kostsamt att åtgärda. För att förhindra detta bör du se till att vattnet kan rinna bort på ett effektivt sätt, vilket gör att du slipper framtida problem.

Så fungerar det

Att dränera gräsmattan är en process som innebär att du leder bort överskottsvatten från din tomt för att undvika problem som pölar och fuktskador. Det finns flera metoder att använda beroende på markförhållandena och hur omfattande problemet är. Här går vi igenom de viktigaste stegen och metoderna.

Dränering med dräneringsrör

En vanlig metod för att dränera gräsmatta är att installera dräneringsrör. Rören placeras i diken som grävs på den drabbade ytan för att leda bort vatten från marken. För att göra detta på rätt sätt, börja med att gräva ett dike som är cirka 30-50 cm brett och 60-80 cm djupt. Rören ska placeras i botten av diket, med ett svagt lutande fall så att vattnet kan rinna bort effektivt. Om marken är lerjord kan det vara bra att använda ett rör med en geotextil för att förhindra att jorden tränger in i rören och blockerar vattnets flöde.

Dränering med sand

Om marken är kompakt och består av lerjord, kan du använda sand för att förbättra dräneringen. När du gräver ditt dike för dräneringsrören, fyll upp botten med ett lager sand. Detta lager hjälper till att förbättra markens genomsläpplighet och gör det lättare för vattnet att rinna bort. Sanden fungerar som ett filter, vilket förhindrar att rören snabbt täpps igen av lerpartiklar.

Dränering med stenkista

En annan metod för att förbättra dräneringen är att använda en stenkista. Detta innebär att du fyller diket med stora stenar eller grus för att skapa ett dränerande lager. Stenkistan fungerar genom att ge vattnet ett mellanrum att rinna genom, och den förhindrar att marken blir för tät och blockerar vattnets flöde. En stenkista kan vara ett utmärkt val om du har mycket lerjord eller om du vill förbättra dräneringen på större ytor.

Kan man dränera gränsmattan själv?

Ja, det går att dränera gräsmattan själv, men det kräver noggrant planering och rätt verktyg. Hinder du kan stöta på är bland annat svårigheter att gräva genom kompakta jordlager eller att rätt dimension på dräneringsrören väljs. Om du är osäker på hur du ska gå tillväga, kan Hemfixarna hjälpa till med både planering och utförande.

Här kan du få hjälp!Boka en Fixare »

Installera robotgräsklippare

Sommaren är äntligen på ingång. När gräset börjar bli långt, över 5 cm, är det dags att plocka fram gräsklipparen och varför göra det jobbigare än nödvändigt? Med en robotgräsklippare kan du ägna dig åt roligare saker samtidigt som du får en tätare och grönare gräsmatta. Men utbudet är stort och det kan vara svårt […]

Läs inlägget »

Hur mycket får jag bygga på min tomt?

I de flesta fall får du bygga ut 20–30 % av tomtens yta. Exakt hur mycket du får bygga på din tomt beror dock på fastighetens förutsättningar, områdets detaljplan och lokala bestämmelser. Reglerna varierar i olika kommuner så det är viktigt att ta reda på vad som gäller just där du bor eller planerar att […]

Läs inlägget »

Hur nära tomtgränsen får man bygga?

Bygglovsbefriade åtgärder får byggas 4,5 m från tomtgränsen utan lov från grannar och kommun. Vi berättar mer om vad som gäller och när det krävs medgivande. Dessa regler gäller: 4,5-metersregeln gäller för bygglovsbefriade åtgärder. Det innebär att byggnader eller installationer som inte kräver bygglov, som exempelvis friggebodar eller mindre staket, får placeras inom 4,5 meter […]

Läs inlägget »